Ha koll på frukter och bär till vinframställningen

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det betydelsefullt att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar naturligtvis även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är angeläget att sortera undan blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således självfallet att framställa gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. göra egen cider.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de äger en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk även på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli cirka 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att finna i butiker på internet.

Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa omkring 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att frambringa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar omkring 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.